Efter ett besök i den historiska Boyana-kyrkan i Sofia begav vi oss iväg för att besöka Rilaklostret. Redan bilresan innebar en övergång från Sofias livliga stadsbild till en fridfull kontakt med naturen. De sista trettio minuterna av resan var verkligen minnesvärda; runt omkring oss sträckte sig bara vidsträckta områden med orörd natur i all sin skönhet. Jag blev verkligen förvånad över att välkomnas av en vidöppen ingång och livfulla färger. Bilden jag tog av Rilaklosterets innergård gjorde det första intrycket av ingången definitivt starkt. Livfulla fresker, fantastiska arkitektoniska detaljer och en lugn innergård – allt detta tillsammans kändes mycket inbjudande att stanna upp vid.
Rilaklostret är särskilt unikt i sin avskildhet. Historien tar sin början med den helige Johannes av Rila, en ensam munk som begav sig långt in i dessa berg för att leva i avskildhet och finna gemenskap med Gud. Han hade ingen aning om att hans anspråkslösa tillflyktsort skulle växa till ett storslaget kloster, som idag besöks av många i jakt på historisk nyfikenhet och andlig tröst.
"Bulgariens skatt"
Ända sedan dess begynnelse under första hälften av 900-talet, då det grundades av Sankt Johannes av Rila, det bulgariska folkets himmelske beskyddare, har Rilaklostret – ”Bulgariens skattkammare” – varit en andlig fästning. Genom årtusenden av kulturella och bibliska förändringar har det fungerat som en grundval, en pelare och en källa till den bulgariska andan, och har därmed haft stor historisk betydelse.
Klostrets roll som litterärt centrum inleddes redan på 1000-talet, då manuskript noggrant bevarades i dess arkiv. Under den ottomanska perioden (1400- till 1800-talet) blev det ett centrum för bevarande av andliga, kulturella och litterära värden.
Under den bulgariska renässansen (1700- till 1800-talet) blev klostret en ledstjärna inom utbildningsväsendet. Den framstående munken Neofit av Rila, som även var klosterföreståndare, betraktas som den bulgariska pedagogikens fader. Han grundade skolor som utbildade lärare och präster och spred kunskap över hela landet.
Efter Bulgariens befrielse från det ottomanska väldet fortsatte det andliga livet i klostret att blomstra. Än i dag betraktas relikerna efter Sankt Johannes av Rila som en källa till mirakel och andlig tröst för dem som närmar sig dem med tro.
Besök på Rilaklostret
Jag rekommenderar varmt att besöka klostret på eftermiddagen för att undvika morgonrusningen. Det kan bli mycket folk på Rilaklosterets innergård tidigt på morgonen. Det finns även smidiga dagsutflykter från Sofia, vilket gör det till ett lättillgängligt resmål.
Klostret är helt omgivet av murar och ger intryck av att vara en fästning. Det består även av ett försvarstorn som kallas Hrelja-tornet. Man kan beundra en panoramavy över Rilaklostret tagen med drönare för att få en överblick över hela anläggningen. Jag tyckte det var fascinerande att munkar fortfarande bor här. Deras närvaro ger platsen en levande och pulserande känsla som förbinder det förflutna med nutiden.
Här hittar du mycket användbar information om vad du behöver veta inför ditt besök på Rilaklostret.
