Vet du, när jag planerade min resa till Bulgarien upptäckte jag något märkligt. Något som väckte barndomsminnen till liv. Kan du gissa vad det var?
Tåg.
Järnvägen har en enorm betydelse för Bulgarien! Landet präglas nästan helt av sina berg – vart man än beger sig möts man av bergstoppar, dalar och slingrande bergspass. Under århundraden gjorde detta Bulgarien svårtillgängligt.
Det är både en välsignelse och en förbannelse. Det positiva är att denna isolering bidrog till att bevara landets kultur – i avlägset belägna byar, kloster och dalar som de i Rodopibergen. Det osmanska riket härskade en gång över dessa trakter i hundratals år, men höglandet har ändå bevarat mycket av sin äkthet.
Så när jag läste om smalspårjärnvägen som slingrar sig genom Rodopibergen mellan Bansko och Plovdiv, visste jag att vi var tvungna att ta den omvägen.
En tur som är väl värd en avstickare
Resan var inte lätt. Smala, slingrande vägar hela vägen. Otåliga bilister trängdes bakom mig när jag vägrade köra om lastbilen framför – eftersom jag inte kunde se någonting alls.
Och då upptäckte jag den här stationen.
Det fanns precis tillräckligt med plats vid sidan av vägen för att stanna, kliva ur bilen och utforska platsen. Det var fascinerande; stationen var uppenbarligen fortfarande underhållen och hade en aktiv tidtabell – men den kändes så avlägsen att den omöjligt kunde vara i bruk.
Jag skickade iväg drönaren, och det fanns ingenting omkring mig. Ingen by, inga hus, ingenting.
Just då tänkte jag: Det här är nog så avlägset man kan komma i Europa – utan att förlora kontakten med omvärlden.
Fotograferingstips för Rodopibergen
Den här bilden är tagen med en Sony ILCE-7RM5, med bländare f/8, 1/250 sek. och ISO 100.
Mittdagsolen sken starkt, men jag utnyttjade det till min fördel. Det mjuka diset över bergen skapade ett nostalgiskt sken – perfekt för att förmedla den där stillsamma känslan av att vara ”förlorad i tiden”. Trädet framför stationen bidrog till att skapa balans i kompositionen och ledde blicken mot järnvägens kurva som försvann in i klipporna.
Fototips:
I bergig terräng som i Rodoperna kan ljuset mitt på dagen vara obarmhärtigt. Men om du utnyttjar kontrasterna – och använder terrängens skuggor för att forma din bildkomposition – kan du ändå skapa en berättelse full av djup och stämning.
En länk genom tiden
Medan jag stod där, omgiven av klippor och tystnad, tänkte jag på alla människor som måste ha passerat denna lilla station genom åren. Bönder, handelsmän och kanske till och med drömmare på jakt efter en ny start. Rhodope-smalspårjärnvägen är mer än bara en järnvägslinje. Den är en livlina som förbinder avlägset belägna byar, slingrar sig genom raviner och håller liv i en kultur som vägrade att försvinna.Om du någonsin befinner dig på resa genom Bulgarien, ta den långsammare vägen. Tågen må vara gamla, men de historier de bär på är tidlösa.
Läs mer om Rhodope smalspårjärnväg
Du kan läsa mer om dess fascinerande historia och nuvarande sträckning på sidan om Rhodope smalspårjärnväg. Och om du är järnvägsentusiast kan du kolla in mina andra blogginlägg, den här gången om järnvägsspåren och stationen Friedrichstraße | Berlin, Tyskland eller om klocktornet i Plovdiv vid solnedgången | Bulgarien.
