Tack vare de tyska järnvägarnas “OS-marknadsföring” kunde jag besöka många tyska städer i februari. Varje gång de tyska olympierna vann en guldmedalj fick jag en gratis tågresa i första klass genom Tyskland nästa dag. Nu i februari är vädret naturligtvis inte alltid det bästa, så jag tittade alltid på väderprognosen kvällen innan. När Tyskland vann den första medaljen såg väderkartan inte så bra ut. Men över Dresden skulle molnen kunna spricka upp då och då, så beslutet fattades.
Jag anlände till Dresden ganska tidigt, runt lunchtid, men vädret var en besvikelse. Allt var grått i grått och staden var därför inte särskilt fotogenisk. Men det är bara att besöka Frauenkirche, låta tiden gå och vänta på den blå timmen. När det äntligen var dags för den blå timmen var jag tvungen att springa för att hinna med alla platser. Jag fick en hel del konstiga blickar när jag sprang med mitt stativ genom staden, men vem bryr sig.
Bilderna och motiven var väl värda det. På vägen tillbaka från Frauenkirche till operan hade jag redan allt jag ville ha på minneskortet och kunde ta det lugnt – tills jag vände mig om. Sedan såg jag Frauenkirchens kupol lysa över Dresdens gyllene gränder. Så bara en sista bild innan vi springer tillbaka till tågstationen…
