Världsklockan på Alexanderplatz i Berlin är för mig en av de vackraste resterna av det forna DDR. Det symboliserar hur nära platserna på jorden ligger varandra. Och om du exponerar tillräckligt länge får du en känsla av att det är möjligt att resa en bit genom tid och rum.
Världsklockan restes 1969 och har sedan dess blivit en klassisk mötesplats. Jag och mina vänner brukade ofta “träffas vid World Time Clock” innan vi gick ut för att ta en drink. Jag menar, det är ju ganska logiskt. Den är svår att missa och ligger på en stor öppen plats, så även om alla ungdomar i Berlin träffas där kommer ni ändå att hitta varandra.
Härifrån har du också en fantastisk utsikt över TV-tornet, men jag valde att fotografera i motsatt riktning istället. Jag älskade dynamiken i den förbipasserande spårvagnen tillsammans med paret som uppenbarligen också hade valt Världsklockan som mötesplats.
