Frihetsgudinnan står stolt på Liberty Island och dominerar New Yorks silhuett från sin granitsockel.
Men man får sällan se en närbild, och vissa detaljer är lätta att missa på avstånd, så självklart ville jag titta närmare och bestämde mig för att det skulle bli mitt uppdrag.
Oavsett om man betraktar henne från en färja (som på den här bilden), från vattnet eller direkt på Liberty Island, berättar varje perspektiv på Lady Liberty en annan historia, men en sak förblir densamma: hon får oss att tänka på frihet, demokrati och hopp. Det var just det jag ville få fram i bilden också.
Ett vertorama av Lady Liberty
Jag tog den här bilden på Liberty Island från en plats alldeles intill Frihetsgudinnans sockel, och jag bestämde mig för att skapa ett ”vertorama”, det vill säga ett vertikalt panorama, genom att ta flera bilder ovanpå varandra för att få med alla detaljer.
Även om jag också skapade ett mycket intressant panorama av Frihetsgudinnan med Manhattans silhuett i bakgrunden, kände jag den här gången att landmärket nästan krävde en vertikal komposition, och ett vertorama löser denna utmaning genom att kombinera flera bilder till ett enda sömlöst fotografi.
Jag älskar hur den färdiga bilden blev. Det känns verkligen som om Frihetsgudinnan står ovanför en, högt över den här lilla mattan av moln, och lyfter sin fackla mot den klarblå himlen.
Detaljer man lägger märke till när man tittar så här nära
De flesta känner genast igen facklan och kronan, men när man betraktar monumentet på nära håll från Liberty Island upptäcker man nya detaljer. En detalj som omedelbart slår en är det beslutsamma uttrycket i Lady Libertys ansikte, som är mer mänskligt och levande än någonsin.
Den gröna färgen, som jag tidigare hade misstagit för färg, är i själva verket en naturlig patina som har bildats under årtionden. Statyns yta visar också subtila strukturer, sömmar och nitar som vittnar om dess enastående hantverksskicklighet.
När man tittar noga framhävs monumentets imponerande storlek, samtidigt som de flödande klädnaderna skapar en känsla av rörelse trots statyns enorma storlek. Det här är en upplevelse som jag bara kan rekommendera, och som skiljer sig mycket från att se Manhattan på storbildsskärmen! Om du själv vill fotografera den från ön finns information om färjan och biljetter hos National Park Service.
Få ut det bästa av ett vertikalt panorama
För att skapa ett vertikalt panorama, eller vertorama, tar du flera överlappande bilder från botten till toppen och ser till att de överlappar varandra med ungefär 30–40 procent, så att programvaran senare får tillräckligt med information för att kunna sammanfoga bilderna korrekt.
Det är viktigt att hålla samma exponering, fokus och vitbalans genom hela sekvensen för att få ett naturligt resultat. De flesta redigeringsprogram har redan en funktion för att sammanfoga bilder till ett panorama, så efterbearbetningen är oftast enkel.
Mitt viktigaste råd är dock att endast ta vertikala panoramabilder när det är meningsfullt, till exempel när motivet är betydligt högre än det är brett och en enda bildruta inte räcker för att få med hela scenen. Några av mina egna exempel, förutom Frihetsgudinnan, är detta vattenfall i Serra da Estrela, bronsdörrarna till Pantheon i Rom och linbanan Bica i Lissabon.
