{"id":174762,"date":"2026-07-23T10:03:26","date_gmt":"2026-07-23T10:03:26","guid":{"rendered":"https:\/\/sumfinity.com\/?p=174762"},"modified":"2026-08-25T10:20:41","modified_gmt":"2026-08-25T10:20:41","slug":"bulgarien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sumfinity.com\/sv\/travelbulgarien\/","title":{"rendered":"Bulgarien"},"content":{"rendered":"

Bulgarien ligger i syd\u00f6stra Europa, mellan Donau och Egeiska havet, och n\u00e4stan allt i landet pr\u00e4glas av berg: dussintals bergskedjor str\u00e4cker sig genom landet, fr\u00e5n Balkankedjan i mitten till Rila, Pirin och Rodoperna i s\u00f6der. Huvudstaden Sofia ligger vid foten av berget Vitosha; Plovdiv, den n\u00e4st st\u00f6rsta staden, breder ut sig \u00f6ver en sl\u00e4tt som bryts av rundade kullar. I \u00e5rhundraden gjorde terr\u00e4ngen landet sv\u00e5rt att n\u00e5, och det \u00e4r just denna isolering som bevarat klostren, bergsst\u00e4derna och den kultur som denna guide st\u00e4ndigt \u00e5terkommer till.<\/p>\n

\"Sofia<\/a>
Fr\u00e5n Vitosha-berget str\u00e4cker sig Sofia nedanf\u00f6r som en levande karta \u00f6ver historien.<\/figcaption><\/figure>\n

Sofia<\/h2>\n

Sofia bel\u00f6nar den vidstr\u00e4ckta utsikten. En h\u00f6sthelg fotograferade jag solnedg\u00e5ngen bakom bergen fr\u00e5n en takrestaurang<\/a>, med ett glas vin p\u00e5 bordet, och lovade mig sj\u00e4lv att jag skulle \u00e5terv\u00e4nda f\u00f6r att uppt\u00e4cka resten av landet. Fr\u00e5n Sofia kan man n\u00e5 ett tjugotal bergskedjor inom en timmes bilresa, vilket f\u00f6rklarar varf\u00f6r staden alltid har ett \u00f6ga riktat mot bergstopparna.<\/p>\n

Jag h\u00f6ll det l\u00f6ftet mer \u00e4n en g\u00e5ng. Vid ett senare bes\u00f6k st\u00e4llde jag upp min utrustning vid foten av Vitosha i stadsdelen Lozenets f\u00f6r att f\u00e5nga Sofias gl\u00f6dande ljusm\u00f6nster p\u00e5 natten<\/a>, med Nationalpalatset som ankare i bild och en upplyst stadion som lyser i bakgrunden. Staden behandlas ing\u00e5ende i min reseguide om Sofia<\/a>; den h\u00e4r artikeln handlar om hur hela landet h\u00e4nger ihop.<\/p>\n

Alexander Nevskij-katedralen<\/h2>\n
\"Alexander<\/a>
De gyllene kupolerna speglar kv\u00e4llssolen \u2013 en symbol f\u00f6r tro och uth\u00e5llighet i Sofia.<\/figcaption><\/figure>\n

Alexander Nevskij-katedralen \u00e4r en av de sev\u00e4rdheter som f\u00f6rst v\u00e4ckte mitt intresse f\u00f6r fotografi, flera \u00e5r innan jag stod framf\u00f6r den. Den byggdes huvudsakligen mellan 1904 och 1912 och \u00e4r en av de st\u00f6rsta \u00f6stortodoxa kyrkorna i v\u00e4rlden, och den har en diskret paneuropeisk pr\u00e4gel: belysningsarmaturerna tillverkades i M\u00fcnchen, portarna i Berlin och Wien<\/a>, mosaikerna i Venedig<\/a>.<\/p>\n

N\u00e4r jag \u00e4ntligen bes\u00f6kte den en solig h\u00f6stdag var gatorna runt kyrkan n\u00e4stan tomma, och jag kunde st\u00e5 mitt i en gr\u00e4nd medan den l\u00e5gt st\u00e5ende solen f\u00e4rgade stenen gyllene och musik str\u00f6mmade \u00f6ver fr\u00e5n ett n\u00e4rliggande kaf\u00e9. Jag fotograferade katedralen i det sista gyllene ljuset<\/a>, med de nybyzantinska kupolerna som visade upp det b\u00e4sta med den stilen.<\/p>\n

Ivan Vazovs nationalteater<\/h2>\n

Nationalteatern invigdes 1904, och efter att den f\u00f6rsta pj\u00e4sen som uppf\u00f6rdes d\u00e4r visade sig vara Ivan Vazovs \u201dDe utst\u00f6tta\u201d fick byggnaden f\u00f6rfattarens namn. Mitt f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6k att fotografera fasaden misslyckades; torget framf\u00f6r var alldeles f\u00f6r fullt av m\u00e4nniskor som nj\u00f6t av kaf\u00e9et intill, s\u00e5 vi slog oss ist\u00e4llet ner bland dem f\u00f6r att \u00e4ta bulgariska aptitretare.<\/p>\n

N\u00e4sta morgon skulle jag ge en intervju till Bloomberg TV Bulgaria om mitt arbete med att h\u00e4vda upphovsr\u00e4tten, hur jag skyddar mina fotografier och varf\u00f6r kreat\u00f6rer b\u00f6r f\u00f6rsvara det de skapar. M\u00f6tesplatsen var precis framf\u00f6r teatern. Medan reportern filmade mig n\u00e4r jag tog bilder, fotograferade jag teatern i morgonljuset<\/a>, med den f\u00f6rgyllda frontonen som gl\u00e4nste \u00f6ver ett tomt torg. Vissa morgnar ger dubbelt s\u00e5 mycket.<\/p>\n

Largo och det antika Serdica<\/h2>\n
\"Sofia<\/a>
Sofias nationalf\u00f6rsamling med Largo-omr\u00e5det i bakgrunden under en s\u00e4llsynt solnedg\u00e5ng i Sofia<\/figcaption><\/figure>\n

Jag f\u00f6rs\u00f6kte fotografera Largo i flera \u00e5r. Varje g\u00e5ng jag \u00e5terv\u00e4nde till Sofia slutade det med samma promenad till samma byggnadskomplex fr\u00e5n 1950-talet, d\u00e4r jag v\u00e4ntade p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden som aldrig infann sig \u2013 tills himlen en kv\u00e4ll \u00e4ntligen samarbetade och jag fick med nationalf\u00f6rsamlingen i en perfekt solnedg\u00e5ng<\/a>, med tunnelbanans glaskupol i f\u00f6rgrunden.<\/p>\n

Den kupolen \u00e4r den andra halvan av ber\u00e4ttelsen. Sofia \u00e4r byggt p\u00e5 den romerska staden Serdica, och n\u00e4r tunnelbanan gr\u00e4vdes blev utgr\u00e4vningarna en del av stationen: romerska murar under ett glastak<\/a>, f\u00e4rdigst\u00e4llt 2016, med Largo fr\u00e5n den socialistiska eran som tornar upp sig ovanf\u00f6r dem. Antiken, 1950-talet och nutiden staplas p\u00e5 varandra i en enda blick, och man kan fritt promenera igenom det.<\/p>\n

Centrala mineralbaden och Nationella kulturpalatset<\/h2>\n

Sofia v\u00e4xte fram kring mineralk\u00e4llor; fortfarande fyller folk flaskor med varmt vatten vid font\u00e4nerna i centrum. K\u00e4llorna anv\u00e4ndes redan p\u00e5 1500-talet, och den badbyggnad som st\u00e5r kvar idag, fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet, blandar stilar fr\u00e5n Wiensecessionen med bysantinska r\u00e4nder. Den tog emot badg\u00e4ster fram till 1986 och rymmer numera stadens historiska museum. Jag fotograferade den randiga fasaden bakom font\u00e4nen<\/a> och tillbringade resten av bes\u00f6ket med att njuta av parken framf\u00f6r.<\/p>\n

I den andra \u00e4nden av Vitosha-boulevarden f\u00f6rvandlas Nationella kulturpalatset, som invigdes 1981, till en f\u00e4rgkomposition n\u00e4r m\u00f6rkret faller: Jag f\u00e5ngade palatset upplyst i violett ovanf\u00f6r turkosa font\u00e4nkaskader<\/a> \u2013 ett av Europas st\u00f6rsta kongresscenter som bj\u00f6d p\u00e5 sin kv\u00e4llsf\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n

Boyana-kyrkan<\/h2>\n

Boyana-kyrkan ligger g\u00f6md vid foten av Vitosha, strax utanf\u00f6r Sofia \u2013 en liten medeltida byggnad omgiven av h\u00f6ga tr\u00e4d. Tilltr\u00e4det \u00e4r strikt begr\u00e4nsat: tio minuter, nio bes\u00f6kare \u00e5t g\u00e5ngen, vilket \u00e4r anledningen till att mitt foto visar kyrkan i dess tr\u00e4dg\u00e5rd<\/a>, d\u00e4r solljuset filtreras genom l\u00f6ven till ett mjukt sken.<\/p>\n

Begr\u00e4nsningen finns p\u00e5 grund av vad som finns inuti. Freskerna fr\u00e5n 1259, verk fr\u00e5n Turnovo-skolan, gav figurerna individuella ansikten och k\u00e4nslor n\u00e4stan tv\u00e5 \u00e5rhundraden innan ren\u00e4ssansen gjorde detta till norm, och donatorportr\u00e4tten av Kaloyan och Desislava \u00e4r m\u00e5lade som verkliga m\u00e4nniskor. Kyrkan har funnits med p\u00e5 UNESCO:s v\u00e4rldsarvslista sedan 1979.<\/p>\n

Rilaklostret<\/h2>\n
\"Ing\u00e5ngen<\/a>
En f\u00f6rsta vy av ing\u00e5ngen till Rila-klostret, d\u00e4r de livfulla f\u00e4rgerna och den fridfulla omgivningen f\u00e5ngas.<\/figcaption><\/figure>\n

Under bilresan fr\u00e5n Boyana till Rila-klostret byter man ut stadsmilj\u00f6n mot trettio sista minuter med ingenting annat \u00e4n skog och bergstoppar. Sankt Johannes av Rila kom till dessa berg p\u00e5 900-talet f\u00f6r att be ensam i en grotta; hans tillflyktsort v\u00e4xte till landets andliga centrum, en bef\u00e4st anl\u00e4ggning som skyddade den bulgariska kulturen och manuskripten under fem \u00e5rhundraden av ottomanskt styre och fick namnet \u201dBulgariens skattkammare\u201d. Det upptogs p\u00e5 v\u00e4rldsarvslistan 1983<\/a>.<\/p>\n

N\u00e4r man g\u00e5r in genom porten \u00f6ppnar sig g\u00e5rdsplanen pl\u00f6tsligt<\/a>, med<\/a> randiga valv och m\u00e5lade portiker mot gr\u00f6na sluttningar. Efter\u00e5t skickade jag upp dr\u00f6naren f\u00f6r att f\u00e5 en panoramavy \u00f6ver klostret ensamt i sin dal<\/a>, med r\u00f6da tak i ett hav av skog, och f\u00f6rstod \u00e4ntligen den isolering som gjorde platsen m\u00f6jlig. \u00c5k dit p\u00e5 eftermiddagen; f\u00f6rmiddagen tillh\u00f6r turistbussarna.<\/p>\n

Freskerna i Rilaklostret<\/h2>\n

Huvudkyrkan, som uppf\u00f6rdes mellan 1834 och 1837, pryds p\u00e5 utsidan av bibliska motiv. Ovanf\u00f6r ing\u00e5ngen tronar Kristus Pantokrator i mitten av det m\u00e5lade taket<\/a>, omgiven av fresker som f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1846 av m\u00e4stare fr\u00e5n Bansko, Samokov och Razlog, d\u00e4ribland de ber\u00f6mda br\u00f6derna Zograf.<\/p>\n

V\u00e4stra portiken har en helt annan utformning. Dess v\u00e4ggar \u00e4r fr\u00e5n golv till tak t\u00e4ckta av helveteslandskap<\/a>, demoner och straff, m\u00e5lade f\u00f6r en f\u00f6rsamling d\u00e4r de flesta inte kunde l\u00e4sa, och realismen sl\u00e5r fortfarande bes\u00f6karna med h\u00e4pnad \u00e4n i dag. Bredvid kyrkan st\u00e5r Hrelja-tornet<\/a>, uppf\u00f6rt 1334\u20131335, som \u00e4r den \u00e4ldsta byggnaden i komplexet, med ett kapell fr\u00e5n 1300-talet p\u00e5 \u00f6versta v\u00e5ningen.<\/p>\n

Bansko<\/h2>\n
\"Drone<\/a>
Flygbild \u00f6ver de r\u00f6da tegeltaken och kullerstensgatorna i Banskos gamla stadsdel, inramad av Pirinbergen.<\/figcaption><\/figure>\n

Bansko \u00e4r Bulgariens mest k\u00e4nda skidort, men vi anl\u00e4nde i maj, utanf\u00f6r s\u00e4songen, p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Rila till Plovdiv med en natt bokad. N\u00e4sta morgon lyfte jag dr\u00f6naren \u00f6ver huvudtorget utan n\u00e5gra f\u00f6rv\u00e4ntningar ut\u00f6ver nyfikenhet, och himlen gav mig tv\u00e5 bilder: gamla stadens labyrint av stenhus och r\u00f6da tak mot Pirin-bergskedjan<\/a>, och, fr\u00e5n stadens utkant, en dimsl\u00f6ja som l\u00e5g \u00f6ver dalen<\/a> och som var helt osynlig fr\u00e5n marken.<\/p>\n

Att flyga h\u00e4r \u00e4r ett n\u00f6je \u00e4ven p\u00e5 ett annat s\u00e4tt: Bulgarien f\u00f6ljer EU:s standardregler f\u00f6r dr\u00f6nare, och ist\u00e4llet f\u00f6r misst\u00e4nksamhet var reaktionen p\u00e5 torget nyfikenhet \u2013 folk ville kika p\u00e5 sk\u00e4rmen. Pirin nationalpark ovanf\u00f6r staden har varit ett UNESCO-v\u00e4rldsarv sedan 1983.<\/p>\n

Velyan-huset och Baryakova-krogen<\/h2>\n

Under det ottomanska styret h\u00f6lls de stora st\u00e4derna under uppsikt, och undang\u00f6mda orter som Bansko blev tysta v\u00e4ktare av det bulgariska spr\u00e5ket och traditionerna. Velyan-huset \u00e4r en levande p\u00e5minnelse om den historien: ett bef\u00e4st hus fr\u00e5n 1700-talet med g\u00f6mst\u00e4llen inbyggda i v\u00e4ggarna, djurstallar nedanf\u00f6r och bostadsutrymmen ovanf\u00f6r, inrett av m\u00e4staren Velyan Ognev. Daria uppt\u00e4ckte museets markering p\u00e5 kartan; porten stod \u00f6ppen, s\u00e5 vi gick in p\u00e5 g\u00e5rden med sin gamla brunn och m\u00e5lade fasad<\/a> och hade platsen helt f\u00f6r oss sj\u00e4lva.<\/p>\n

Lunchen blev en forts\u00e4ttning p\u00e5 utbildningen. P\u00e5 Baryakova-krogen, ett tr\u00e4hus som omger en innerg\u00e5rd, fotograferade jag bordet vi \u00e5t vid<\/a>, Darias grillade \u00f6ring och min \u201dKing\u2019s Platter\u201d. H\u00e5ll utkik efter den kyrilliska skylten, \u0411\u0430\u0440\u044f\u043a\u043e\u0432\u0430 \u041c\u0435\u0445\u0430\u043d\u0430; tv\u00e5 n\u00e4stan identiska krogar ligger t\u00e4tt intill varandra.<\/p>\n

Rhodopebergen<\/h2>\n

Bilresan fr\u00e5n Bansko mot Plovdiv f\u00f6ljer smalsp\u00e5rj\u00e4rnv\u00e4gen som \u00e4r inristad i Rodopebergen, och den bj\u00f6d p\u00e5 tv\u00e5 av mina favoritplatser under hela resan. Den f\u00f6rsta var en j\u00e4rnv\u00e4gsstation utan n\u00e5gon by i n\u00e4rheten<\/a>, v\u00e4lsk\u00f6tt, med regelbunden trafik och helt ensam bland klipporna. Jag skickade upp dr\u00f6naren och s\u00e5g ingenting i n\u00e5gon riktning; det k\u00e4ndes som den mest avl\u00e4gset bel\u00e4gna platsen i Europa som fortfarande \u00e4r ansluten till omv\u00e4rlden.<\/p>\n

Den andra var en hj\u00e4rtformad utsiktsplats prydd med bulgariska rosor<\/a> ovanf\u00f6r byn Sveta Petka, p\u00e5 v\u00e4gen mellan Velingrad och Yundola. Ingen planerar f\u00f6r s\u00e5dana h\u00e4r st\u00e4llen; l\u00e4rdomen fr\u00e5n Rodopibergen \u00e4r att ta den l\u00e5ngsammare v\u00e4gen och stanna ofta.<\/p>\n

Plovdiv<\/h2>\n
\"Panoramautsikt<\/a>
En fantastisk utsikt \u00f6ver Plovdiv fr\u00e5n Sahat Tepe i Bulgarien.<\/figcaption><\/figure>\n

Plovdiv har varit den mest \u00f6verraskande staden jag har bes\u00f6kt under de senaste fem \u00e5ren. En av Europas \u00e4ldsta st\u00e4der som varit bebodd utan avbrott, det romerska Philippopolis, ett kreativt studentkvarter och en geografi som inte liknar n\u00e5gon annanstans: distinkta runda kullar som reser sig ur stadsbilden som \u00f6ar. Fr\u00e5n Sahat Tepe fotograferade jag panoramautsikten strax efter solnedg\u00e5ngen<\/a>, med Alyosha-monumentet som f\u00f6ljer sluttningen p\u00e5 den intilliggande kullen, medan studenter och par slog sig ner p\u00e5 klipporna runt omkring mig.<\/p>\n

N\u00e5gra minuter senare f\u00f6r\u00e4ndrades klocktornet bakom mig. Dess kr\u00f6n lyser vitt p\u00e5 utsidan medan det inre ljuset skiftar mellan olika f\u00e4rger, och n\u00e4r det blev r\u00f6tt fick jag tornet att lysa som en fyr<\/a> \u00f6ver ett inlands hav av tak. F\u00f6r en sekund k\u00e4ndes det som Atlantkusten, inte den thrakiska sl\u00e4tten.<\/p>\n

Plovdivs gamla stad<\/h2>\n

Plovdivs historiska lager framtr\u00e4der tydligast vid Hisar Kapia-porten, d\u00e4r romerska grundvalar, stenmurar fr\u00e5n det andra bulgariska riket och hus fr\u00e5n nationalv\u00e4ckelsetiden \u2013 uppf\u00f6rda direkt ovanp\u00e5 b\u00e5gen \u2013 samsas i en och samma byggnad. Jag promenerade l\u00e4ngs de kullerstensbelagda gr\u00e4nderna f\u00f6re soluppg\u00e5ngen och fotograferade den tomma porten i den bl\u00e5 timmen<\/a> \u2013 en bildkomposition som samma gata inte kan erbjuda tv\u00e5 timmar senare.<\/p>\n

Staden fortsatte att \u00f6verraska. N\u00e4r jag gick nedf\u00f6r backen med min utrustning redan packad sv\u00e4ngde jag runt h\u00f6rnet in p\u00e5 Stefan Stambolov-torget och packade upp allt igen: font\u00e4nen som ringlade sig fram mot det upplysta r\u00e5dhuset<\/a>, medan en livekonsert ekade ner fr\u00e5n den romerska teatern ovanf\u00f6r gamla stan. En 20 sekunders exponering och den b\u00e4sta platsen i staden.<\/p>\n

Shipka och Rosornas dal<\/h2>\n
\"Dr\u00f6narbild<\/a>
De gyllene kupolerna p\u00e5 Shipka-minneskyrkan glittrar ovanf\u00f6r de skogskl\u00e4dda sluttningarna i Balkanbergen \u2013 en hisnande utsikt som b\u00e4st upplevs fr\u00e5n luften.<\/figcaption><\/figure>\n

Vi bodde i Rosornas dal, hj\u00e4rtat av Bulgariens rosenoljeindustri, och anv\u00e4nde platsen som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r en mycket specifik fotografering. Shipka-minneskyrkan, uppf\u00f6rd till minne av de ryska och bulgariska soldater som f\u00f6ll vid Shipkapasset 1877\u20131878 \u2013 det slag som v\u00e4nde kriget som satte punkt f\u00f6r det ottomanska herrav\u00e4ldet \u2013 d\u00f6ljer sin vackraste sida fr\u00e5n v\u00e4gen. Det f\u00f6rsta bes\u00f6ket misslyckades p\u00e5 grund av v\u00e4dret; eftersom jag bodde 25 minuter bort kunde jag helt enkelt \u00e5terv\u00e4nda, och n\u00e5gra dagar senare fl\u00f6g jag dr\u00f6naren f\u00f6r att f\u00e5nga de gyllene kupolerna som reste sig ur skogen<\/a>, den ryska ren\u00e4ssansarkitekturen som tr\u00e4dde fram ur en \u00e4ndl\u00f6s gr\u00f6n sluttning.<\/p>\n

Under rosfestivalen b\u00e4r sj\u00e4lva luften i dalen med sig doften. Att koppla samman passets historia med den levande traditionen nedanf\u00f6r var en av resans stillsamma h\u00f6jdpunkter.<\/p>\n

Tsarevets f\u00e4stning<\/h2>\n
\"Tsarevets-f\u00e4stningen<\/a>
Bara 20 sekunder av ljus \u2013 men det r\u00e4ckte. F\u00e4stningen Tsarevets vid soluppg\u00e5ngen, sedd fr\u00e5n en takterrass.<\/figcaption><\/figure>\n

Veliko Tarnovo var huvudstad i det andra bulgariska riket, och Tsarevets-f\u00e4stningen var dess kronjuvel. Vi hade en natt p\u00e5 oss och prognosen lovade regn, s\u00e5 jag bokade hotellet enbart f\u00f6r en sak: en takterrass med utsikt mot f\u00e4stningen. Kv\u00e4llen var gr\u00e5 och det duggade. V\u00e4ckarklockan ringde \u00e4nd\u00e5 tidigt, och i tjugo eller trettio sekunder br\u00f6t soluppg\u00e5ngen igenom en glipa i molnen och badade f\u00e4stningen och katedralen p\u00e5 kulle i ljus<\/a>, medan regnet fortsatte att falla. Sedan t\u00e4cktes himlen igen och det var \u00f6ver.<\/p>\n

Senare samma dag utforskade vi omr\u00e5det till fots, och jag f\u00e5ngade den medeltida porten inifr\u00e5n ett f\u00f6rsvarstorn, med uppr\u00e4ttst\u00e5ende j\u00e4rnspikar, precis som en f\u00f6rsvarare skulle ha sett den. F\u00f6rberedelserna \u00e4r inte glamor\u00f6sa, men det \u00e4r hela knepet: ljuset v\u00e4ntar inte medan du rekognoscerar.<\/p>\n

Att fotografera Bulgarien<\/h2>\n

Bulgarien l\u00e4rde mig tv\u00e5 saker under samma resa. Den f\u00f6rsta \u00e4r t\u00e5lamod i \u00e5rsperspektiv: det kr\u00e4vdes flera bes\u00f6k under olika vistelser innan en enda solnedg\u00e5ng gjorde alla bes\u00f6ken v\u00e4rda besv\u00e4ret, och Shipka kr\u00e4vde ett andra f\u00f6rs\u00f6k under samma vecka. Den andra \u00e4r snabbhet i sekunder: Tsarevets gav exakt ett tjugo sekunders f\u00f6nster, och Plovdivs stadshus d\u00f6k upp n\u00e4r stativet redan var nedpackat.<\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6rtj\u00e4nar dr\u00f6naren sin plats i v\u00e4skan. Dimmorna i Banskos dal, Rilas isolering och Shipkas kupoler \u00e4r alla ber\u00e4ttelser som endast existerar fr\u00e5n luften; flygreglerna f\u00f6ljer EU:s standard, och \u00e5sk\u00e5darna \u00e4r v\u00e4nliga. Och n\u00e4r det starka middagsljuset i bergen blir f\u00f6r intensivt, g\u00f6r som Rhodoperna f\u00f6resl\u00e5r: ta den l\u00e5ngsamma v\u00e4gen och l\u00e5t omv\u00e4garna sk\u00f6ta jobbet.<\/p>\n

N\u00e4r ska man bes\u00f6ka Bulgarien<\/h2>\n

V\u00e5r l\u00e5nga resa \u00e4gde rum i maj, och tidpunkten var perfekt: gr\u00f6na dalar, tomma innerg\u00e5rdar i Bansko, milda morgnar i de gamla st\u00e4derna och rossk\u00f6rden som b\u00f6rjade i dalen kring Kazanlak, d\u00e4r festivals\u00e4songen n\u00e5r sin h\u00f6jdpunkt i b\u00f6rjan av juni. H\u00f6sten \u00e4r en annan perfekt tid; mina bilder fr\u00e5n Sofia med gyllene tr\u00e4d och klart bergsljus \u00e4r alla tagna under en helg i oktober.<\/p>\n

Vintern f\u00f6rvandlar landet till en helt annan milj\u00f6, med Bansko som centrum f\u00f6r Bulgariens skids\u00e4song vid foten av Pirin. Sommaren tillh\u00f6r Svarta havets kust och h\u00f6galpina vandringsleder. Oavsett \u00e5rstid \u00e4r avst\u00e5nden korta och bergen ligger aldrig mer \u00e4n en timme bort.<\/p>\n