{"id":163335,"date":"2026-05-07T11:48:05","date_gmt":"2026-05-07T11:48:05","guid":{"rendered":"https:\/\/sumfinity.com\/?p=163335"},"modified":"2026-05-12T18:19:54","modified_gmt":"2026-05-12T18:19:54","slug":"montenegro","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sumfinity.com\/sv\/travelmontenegro\/","title":{"rendered":"Montenegro"},"content":{"rendered":"

Montenegro ligger vid Adriatiska kusten i syd\u00f6stra Europa, mellan Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Kosovo och Albanien. Landet utropade sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fr\u00e5n Serbien 2006 och ing\u00e5r fortfarande inte i Europeiska unionen, \u00e4ven om man i praktiken anv\u00e4nder euron som valuta. Huvudstaden \u00e4r Podgorica, det kulturella och turistm\u00e4ssiga hj\u00e4rtat \u00e4r den muromg\u00e4rdade staden Kotor vid Kotorbukten, och inlandet domineras av de dinariska alperna, med toppar \u00f6ver 2 500 meter i bergskedjorna Durmitor och Prokletije.<\/p>\n

\"Panorama<\/a>
Kotorbukten vid solnedg\u00e5ngen<\/figcaption><\/figure>\n

Kotorbukten<\/h2>\n

Vi kom hit inf\u00f6r ny\u00e5rsafton. Den ursprungliga planen var att fira helgen med v\u00e4nner i Podgorica och sedan flyga tillbaka till Berlin, men n\u00e5gra dagar f\u00f6re avresan ins\u00e5g vi att om vi sk\u00f6t upp hemresan med 48 timmar skulle vi \u00e4ntligen hinna k\u00f6ra \u00f6ver till Kotor. Resan delades upp i tv\u00e5 tydliga delar: tre dagar i huvudstaden, sedan tv\u00e5 vid bukten.<\/p>\n

Kotorbukten kallas lokalt f\u00f6r Boka, \u201dbukten\u201d. Den str\u00e4cker sig 28 kilometer in\u00e5t landet fr\u00e5n Adriatiska havet, inramad av tv\u00e5 bergskammar i Dinariska alperna. M\u00e4nniskor beskriver den ofta som en fjord, vilket \u00e4r geologiskt felaktigt (det \u00e4r en \u00f6versv\u00e4mmad flodkanjon) men visuellt tillr\u00e4ckligt tr\u00e4ffande f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6relsen ska h\u00e5lla. Bukten tillsammans med de omgivande bos\u00e4ttningarna har funnits p\u00e5 UNESCO:s v\u00e4rldsarvslista sedan 1979 som den natur- och kulturhistoriska regionen Kotor<\/a>.
\nL\u00e4ngs kusten ligger en rad gamla st\u00e4der som vi inte hann bes\u00f6ka: Risan, Tivat, Perast, Pr\u010danj, Herceg Novi. Var och en \u00e4r en liten hamn med sina egna kyrkor och palats fr\u00e5n den venetianska eran. Vi stannade innanf\u00f6r Kotors murar och fotograferade bukten uppifr\u00e5n. \u00c5ratal senare, n\u00e4r jag gick igenom mina bilder, hittade jag det panorama \u00f6ver solnedg\u00e5ngen fr\u00e5n de \u00f6vre vallarna<\/a> som jag aldrig hade bearbetat d\u00e5. Den bilden \u00e4r fotot h\u00f6gst upp i denna guide.<\/p>\n

Kotor<\/h2>\n

Kotor \u00e4r den medeltida hamnstaden med stadsmurar som ligger vid vikens mynning. Staden omn\u00e4mns f\u00f6rsta g\u00e5ngen i skriftliga k\u00e4llor \u00e5r 168 f.Kr., d\u00e5 den ingick i den romerska provinsen Dalmatien, och sedan dess har Gamla stan genomg\u00e5tt bysantinskt, venetianskt, ottomanskt, habsburgskt och napoleonskt styre. Varje epok har l\u00e4mnat synliga sp\u00e5r efter sig: en port, en kyrka, en mursektion.<\/p>\n

Den fr\u00e4msta upplevelsen f\u00f6r fotografer \u00e4r kl\u00e4ttringen upp till slottet San Giovanni p\u00e5 St John's Hill, men \u00e4ven gamla stan p\u00e5 gatuniv\u00e5 bel\u00f6nar en tidig morgon. Katterna \u00e4r en del av stadens identitet (varje souvenirbutik s\u00e4ljer vykort med dem) och de sm\u00e5 torgen mellan kyrkor och palats t\u00f6ms helt p\u00e5 folk timmen f\u00f6re soluppg\u00e5ngen. F\u00f6r en mer ing\u00e5ende promenad p\u00e5 gatuniv\u00e5 genom varje port, torg och vallar, se v\u00e5r s\u00e4rskilda guide till Kotor<\/a>.<\/p>\n

\"Daylight<\/a>
Panoramautsikt \u00f6ver Kotorbukten<\/figcaption><\/figure>\n

Den f\u00f6rsta bilden jag ville f\u00e5nga h\u00e4r var panoramautsikten i dagsljus fr\u00e5n halvv\u00e4gs uppf\u00f6r stigningen<\/a> \u2013 en bild jag burit med mig i huvudet sedan 2015, efter att ha sett Elia Locardis version av samma vy. Fr\u00e5n Berlin \u00e4r det en l\u00e5ng och besv\u00e4rlig resa, vilket \u00e4r anledningen till att det kr\u00e4vdes en ny\u00e5rsutflykt via Podgorica f\u00f6r att jag \u00e4ntligen skulle ta mig dit.<\/p>\n

Gamla stan har tre portar: Havsporten (huvuding\u00e5ngen, byggd 1555 under venetianskt styre), Norra porten och den st\u00f6rre S\u00f6dra porten. Norra porten byggdes p\u00e5 1500-talet f\u00f6r att fira Kotors seger \u00f6ver den ottomanske amiralen Hayreddin Barbarossa, och den har h\u00e5llit sig anm\u00e4rkningsv\u00e4rt v\u00e4l. En vallgrav med turkosbl\u00e5tt vatten l\u00f6per fortfarande l\u00e4ngs muren bredvid den.<\/p>\n

Jag fotograferade porten vid floden i gryningen<\/a> fr\u00e5n dalen nedanf\u00f6r St John's Hill, en halvtimme f\u00f6re soluppg\u00e5ngen. Platsen valdes eftersom den gav en fri sikt upp mot Kotor-f\u00e4stningen p\u00e5 sluttningen ovanf\u00f6r porten. Efter fotograferingen gick Daria och jag upp p\u00e5 sj\u00e4lva murarna och gick hela rundan, vilket \u00e4r den del av Kotor som de flesta bes\u00f6kare hoppar \u00f6ver.<\/p>\n

\"Picture<\/a>
Kotors norra port<\/figcaption><\/figure>\n

En andra ny\u00e5rsbild togs precis framf\u00f6r Sj\u00f6porten, med julbelysningen fortfarande uppe och gatorna tomma. Sj\u00f6porten p\u00e5 ny\u00e5rsmorgonen<\/a> ger ett lugnare intryck \u00e4n kl\u00e4ttringen upp till f\u00e4stningen, men det \u00e4r just den bilden som f\u00e5ngar varf\u00f6r en vinterresa till Kotor upplevs s\u00e5 annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med en sommarresa.<\/p>\n

\"New<\/a>
Dekoration inf\u00f6r ny\u00e5rsafton i Kotor<\/figcaption><\/figure>\n

Saint Tryphon-katedralen i Kotor<\/h2>\n

Sankt Tryfons katedral<\/a> invigdes \u00e5r 1166. En \u00e4ldre kyrka p\u00e5 samma plats hade f\u00f6rvarat helgonets kvarlevor sedan 900-talet, och lokalbefolkningen betraktar fortfarande Tryfon som Kotors skyddshelgon. Den nuvarande romanska fasaden och de tv\u00e5 tvillingtornen \u00e4r byggnadens tredje eller fj\u00e4rde utformning, eftersom katedralen genom \u00e5rhundradena upprepade g\u00e5nger har skadats av jordb\u00e4vningar.<\/p>\n

Vi anl\u00e4nde framf\u00f6r kyrkan ett par dagar efter ny\u00e5r, vilket \u00e4r anledningen till att julbelysningen fortfarande h\u00e4ngde l\u00e4ngs de omgivande byggnaderna n\u00e4r jag tog bilden. Torget framf\u00f6r katedralen \u00e4r belagt med ljus marmor, och i gryningen reflekterar stenarna tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att man ska kunna se tydligt redan innan solen har g\u00e5tt upp helt. Jag hann inte kl\u00e4ttra upp i katedralens torn, vilket jag nu \u00e5ngrar. N\u00e4sta bes\u00f6k.<\/p>\n

\"Picture<\/a>
Sankt Tryfons katedral<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00e4stningen i Kotor i Montenegro<\/h2>\n

F\u00e4stningskomplexet p\u00e5 San Giovanni-kullen \u00e4r det som lockar de flesta fotografer. Torn, vallar och slottet San Giovanni h\u00f6gst upp bildar tillsammans ett av de b\u00e4st bevarade medeltida f\u00f6rsvarssystemen vid Adriatiska havet. Platsen har varit bebodd sedan illyrernas tid, kejsar Justinianus I l\u00e4t \u00e5teruppbygga bef\u00e4stningarna p\u00e5 500-talet och venetianarna utvidgade dem under senmedeltiden.<\/p>\n

Kl\u00e4ttringen best\u00e5r av ungef\u00e4r 1 300 trappsteg till cirka 1 200 meters h\u00f6jd \u00f6ver bukten. Delar av stigen \u00e4r delvis f\u00f6rst\u00f6rda, st\u00f6dmurarna rasar p\u00e5 vissa st\u00e4llen och jordb\u00e4vningen 1979 l\u00e4mnade skador som fortfarande syns p\u00e5 v\u00e4gen upp. P\u00e5 v\u00e4gen upp lade jag m\u00e4rke till den dagtidskomposition som bildades av de f\u00f6rst\u00f6rda vallarna<\/a>, som blev sin egen ram: sten, himmel och bukten som sluttade ned\u00e5t till h\u00f6ger.<\/p>\n

Jag kl\u00e4ttrade upp tv\u00e5 g\u00e5nger p\u00e5 tv\u00e5 dagar, en g\u00e5ng f\u00f6r att f\u00e5nga dagsljuset och en g\u00e5ng f\u00f6r att v\u00e4nta p\u00e5 den bl\u00e5 timmen. Under den andra kl\u00e4ttringen sprang Daria upp och ner f\u00f6r den \u00f6vre trappan f\u00f6r att h\u00e5lla sig varm medan jag h\u00f6ll positionen med kameran. Det var januari, och vinden fr\u00e5n bukten sk\u00e4r igenom allt man har med sig fr\u00e5n en vinter i Berlin.<\/p>\n

\"Daytime<\/a>
Ruinerna av Kotor-f\u00e4stningen<\/figcaption><\/figure>\n

Den d\u00e4r klassiska bilden av sj\u00e4lva anl\u00e4ggningen tog jag fr\u00e5n dalen med ett teleobjektiv \u2013 slottet San Giovanni sett uppifr\u00e5n<\/a> \u2013 medan jag v\u00e4ntade p\u00e5 att den sena solen skulle belysa de \u00f6vre tornen. Under v\u00e5r f\u00f6rsta eftermiddag d\u00e4r, n\u00e4r l\u00e5ga regnmoln rullade in fr\u00e5n bukten, f\u00e5ngade jag en annan version av samma motiv: slottet inb\u00e4ddat i molnt\u00e4cke<\/a>, med de \u00f6vre vallarna n\u00e4stan helt dolda av v\u00e4dret.<\/p>\n

\"Picture<\/a>
Kotors f\u00e4stning fr\u00e5n St. John\u2019s Hill | Kotor, Montenegro<\/figcaption><\/figure>\n
\"Panorama<\/a>
Kotors f\u00e4stning i molnen | Kotor, Montenegro<\/figcaption><\/figure>\n

Kotorbukten p\u00e5 natten i Montenegro<\/h2>\n

Den bild jag hade jagat fr\u00e5n toppen var viken under den bl\u00e5 timmen. N\u00e4r solen gick ner den andra kv\u00e4llen hade jag den. \u00c5ratal senare, n\u00e4r jag gick igenom bilderna p\u00e5 v\u00e4gen hem, hittade jag en bild tagen fr\u00e5n samma utsiktspunkt som jag inte hade redigerat d\u00e5, med himlen fullt upplyst av solens sista str\u00e5lar. Det \u00e4r bilden h\u00f6gst upp i den h\u00e4r guiden.<\/p>\n

Nattversionen st\u00e5r f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Den upplysta strandlinjen efter m\u00f6rkrets inbrott<\/a> ger n\u00e4stan samma komposition som panoramautsikten i dagsljus, f\u00f6rutom att vikens geometri nu ritas upp av lampor l\u00e4ngs vattenlinjen. Samma utsiktspunkt, fyra timmars v\u00e4ntan, en helt annan bild.<\/p>\n

\"Night<\/a>
Utsikt \u00f6ver Kotorbukten p\u00e5 natten | Kotor, Montenegro<\/figcaption><\/figure>\n

Podgorica<\/h2>\n

Podgorica \u00e4r den minsta europeiska huvudstaden vi har bes\u00f6kt. Staden har ungef\u00e4r 150 000 inv\u00e5nare i storstadsomr\u00e5det och k\u00e4nns i sin skala n\u00e4rmare en regional tysk kreisshuvudstad \u00e4n en europeisk huvudstad. Dalen omges av den m\u00f6rka silhuetten av de montenegrinska bergen, som syns i n\u00e4stan varje vidbild av horisonten, inklusive den modernistiska stadsbilden<\/a> som jag fotograferade uppifr\u00e5n<\/a> den andra eftermiddagen.<\/p>\n

Det som fastnade i minnet fr\u00e5n Podgorica var m\u00e4nniskorna. Tv\u00e5 dagar in p\u00e5 resan p\u00e5minde en v\u00e4n oss om en h\u00e4ndelse fr\u00e5n 2013: en rum\u00e4nsk buss kraschade cirka 40 kilometer utanf\u00f6r staden, och s\u00e5 m\u00e5nga inv\u00e5nare kom f\u00f6r att donera blod p\u00e5 de lokala sjukhusen att l\u00e4karna var tvungna att be folk att sluta komma. Daria och jag har sedan dess anv\u00e4nt uttrycket \u201ddet \u00e4r som i Montenegro\u201d som en kortform f\u00f6r den typen av v\u00e4rme n\u00e4r vi j\u00e4mf\u00f6r hur fr\u00e4mlingar behandlar oss i andra l\u00e4nder.<\/p>\n

\"Podgorica<\/a>
Panorama \u00f6ver Podgorica | Montenegro<\/figcaption><\/figure>\n

Kristi uppst\u00e5ndelsekatedral<\/h2>\n

Kristus uppst\u00e5ndelsekatedralen<\/a> (Saborni Hram Hristovog Vaskrsenja) \u00e4r den mest framtr\u00e4dande religi\u00f6sa byggnaden i Podgorica. Fasaden f\u00f6ljer den bysantinska stilen s\u00e5 noggrant att jag vid f\u00f6rsta anblicken trodde att den var minst hundra \u00e5r gammal, kanske fr\u00e5n samma tid som Sankt Tryfon-kyrkan i Kotor. Bygget inleddes dock f\u00f6rst 1993 och avslutades 2013.<\/p>\n

Det \u00e4r inne i Uppst\u00e5ndelsekatedralen <\/a>som byggnaden avsl\u00f6jar sig. Freskom\u00e5lningarna ser vid f\u00f6rsta anblicken ut som vanliga h\u00f6gbyzantinska verk, tills man b\u00f6rjar l\u00e4sa av figurerna. En av v\u00e4ggm\u00e5lningarna visar Marx, Engels och Tito i helvetet. N\u00e4r man v\u00e4l uppm\u00e4rksammar den detaljen omorganiseras resten av ikonografin: detta \u00e4r en kyrka fr\u00e5n 2000-talet som talar till den senaste montenegrinska historien, kl\u00e4dd i medeltida kl\u00e4der. Effekten \u00e4r oroande n\u00e4r man ser den p\u00e5 plats, vilket jag tror \u00e4r meningen.<\/p>\n

\"The<\/a>
Katedralen i Podgorica<\/figcaption><\/figure>\n
\"Interi\u00f6ren<\/a>
Interi\u00f6ren i Kristi uppst\u00e5ndelsekatedral | Podgorica, Montenegro<\/figcaption><\/figure>\n

Millenniumbron i Montenegro<\/h2>\n

Den kabelst\u00f6dda bron \u00f6ver Mora\u010da<\/a> \u00e4r det moderna landm\u00e4rket i Podgoricas silhuett. Denna g\u00e5ng- och bilbro, k\u00e4nd som Millenniumbron, invigdes 2005 och \u00e4r fortfarande den mest fotograferade moderna byggnaden i staden. Kablarna \u00e4r ljusgr\u00e5a, pylonerna vita, och mot de m\u00f6rka bergen i bakgrunden framst\u00e5r hela bron som en ren, grafisk linje.<\/p>\n

Jag fotograferade den fr\u00e5n flodstranden med stadens centrum i bakgrunden. Fotografiet ser mer ut som ett landskap \u00e4n en stadsbild eftersom Podgoricas silhuett \u00e4r l\u00e5g: bergen tar upp st\u00f6rre delen av den \u00f6vre halvan av bilden. Kontrasten i bilden \u00e4r det egentliga motivet. Torn fr\u00e5n kommunisttiden p\u00e5 ena sidan, moderna bostadshus p\u00e5 den andra, en bro fr\u00e5n 2000-talet d\u00e4remellan. Det \u00e4r den mest koncisa sammanfattningen av staden som jag lyckades f\u00e5 med i en bild.<\/p>\n

\"Podgorica<\/a>
Millenniumbron i Podgorica<\/figcaption><\/figure>\n

Vladimir Vysotsky-monumentet<\/h2>\n

L\u00e4ngs flodstranden n\u00e4ra bron st\u00e5r en bronsstaty av Vladimir Vysotsky<\/a>, den ryske poeten, s\u00e5ngaren och sk\u00e5despelaren som avled 1980. Vysotsky bodde aldrig i Montenegro, men han skrev en ber\u00f6md rad om landet: \u201dJag beklagar i detta liv att jag inte har tv\u00e5 r\u00f6tter, och att jag inte kan kalla Montenegro mitt andra hemland.\u201d Podgorica har mycket f\u00e5 monument inom stadens gr\u00e4nser. Att en ryskspr\u00e5kig poet fick ett av dem s\u00e4ger n\u00e5got om hur allvarligt montenegrinerna tog denna uppskattning.<\/p>\n

Kompositionen \u00e4r lika direkt som inneb\u00f6rden. En bronsfigur p\u00e5 gul mark i en park vid floden, med Millennium-bronens vita pelare som tornar upp sig bakom. Jag fotograferade den en solig eftermiddag i slutet av december.<\/p>\n

\"Vladimir<\/a>
Vladimir Vysotsky-monumentet i Podgorica<\/figcaption><\/figure>\n

Klocktornet (Sahat Kula) i Podgorica<\/h2>\n

Det ottomanska klocktornet fr\u00e5n 1600-talet<\/a>, som p\u00e5 montenegrinska kallas Sahat Kula, h\u00e4rstammar fr\u00e5n den ottomanska tiden och \u00e4r en av de \u00e4ldsta bevarade byggnaderna i staden. Tornet \u00e4r nu lagligt skyddat som kulturminnesm\u00e4rke. I slutet av 1800-talet sattes ett kors upp p\u00e5 tornets topp f\u00f6r att markera stadens \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n ottomanskt till kristet montenegrinskt styre, men jag lyckades inte f\u00e5 med det i bild fr\u00e5n den vinkel jag fotograferade ifr\u00e5n.<\/p>\n

Det som f\u00f6rv\u00e5nade mig med Podgoricas gamla stadsk\u00e4rna var hur bostadspr\u00e4glat det var. N\u00e4r man g\u00e5r ut fr\u00e5n tornet \u00f6verg\u00e5r stadskvarteren snabbt till l\u00e5ga hus och smala gator. Direkt bakom tornet ligger en restaurang som heter Pod Volat, som blev v\u00e5r standardplats f\u00f6r lunch. Gener\u00f6sa montenegrinska k\u00f6ttr\u00e4tter, rimliga priser, utan pretentioner. V\u00e4rt ett bes\u00f6k om du \u00e4ter k\u00f6tt.<\/p>\n

\"Clock<\/a>
Klocktornet i Podgorica<\/figcaption><\/figure>\n

En kort vandring fr\u00e5n centrum tar dig upp till Gorica-kullen (p\u00e5 montenegrinska betyder Gorica \u201dliten kulle\u201d och Pod-gorica \u201dunder den lilla kullen\u201d, vilket \u00e4r ursprunget till huvudstadens namn). P\u00e5 toppen ligger den lilla ortodoxa kapellet ovanf\u00f6r Podgorica<\/a>, Sankt Georgskyrkan, stadens \u00e4ldsta kyrka, som enligt de flesta k\u00e4llor dateras till mellan 800- och 1100-talet. Kyrkan var st\u00e4ngd n\u00e4r vi bes\u00f6kte den, s\u00e5 vi promenerade ist\u00e4llet p\u00e5 den omgivande kyrkog\u00e5rden. Gravstenarna \u00e4r s\u00e5 v\u00e4derbitna att inskriptionerna delvis \u00e4r ol\u00e4sliga.<\/p>\n

\"Podgorica<\/a>
Sankt Georgs kyrka<\/figcaption><\/figure>\n

Vad den h\u00e4r guiden inte t\u00e4cker<\/h2>\n

Montenegro \u00e4r ett litet land (ungef\u00e4r h\u00e4lften s\u00e5 stort som Belgien), men det rymmer en st\u00f6rre landskapsm\u00e5ngfald \u00e4n man skulle tro med tanke p\u00e5 storleken, och det mesta av detta saknas i denna guide. Vi fotograferade inte Durmitor nationalpark i norr, Tarakanjonen (enligt vissa m\u00e5tt den djupaste i Europa), Lov\u0107en ovanf\u00f6r Kotor eller kustst\u00e4derna s\u00f6der om bukten: Budva, Sveti Stefan, Ulcinj och omr\u00e5det kring Skadarsj\u00f6n. Vi hoppade ocks\u00e5 \u00f6ver de andra UNESCO-bebyggelserna runt Kotorbukten: Perast, Pr\u010danj, Risan, Tivat, Herceg Novi.<\/p>\n

Resan varade i fyra dagar. Landet f\u00f6rtj\u00e4nar tre veckor. Det du har h\u00e4r \u00e4r en djupg\u00e5ende titt p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4der, inte en fullst\u00e4ndig inventering. N\u00e4r vi \u00e5terv\u00e4nder \u00e4r det de utel\u00e4mnade regionerna vi kommer att b\u00f6rja med.<\/p>\n

N\u00e4r ska man bes\u00f6ka Montenegro<\/h2>\n

Kusten har medelhavsklimat, och augusti \u00e4r den varmaste och mest bes\u00f6kta m\u00e5naden. Vi var d\u00e4r i slutet av december och b\u00f6rjan av januari och tyckte att det var n\u00e4stan perfekt f\u00f6r fotografering: tomma gator i Kotor, julbelysningen fortfarande uppe och den d\u00e4r l\u00e5ga vintersolen som smickrar stenfasaderna. Nackdelen med vinterbes\u00f6k \u00e4r att vissa h\u00f6gre delar av stigen upp till Kotors f\u00e4stning kan vara hala, och kl\u00e4ttringen kr\u00e4ver d\u00e4rf\u00f6r extra f\u00f6rsiktighet.<\/p>\n

Maj, juni och september \u00e4r de b\u00e4sta \u00f6verg\u00e5ngsm\u00e5naderna. Viken \u00e4r tillr\u00e4ckligt varm f\u00f6r att bada, bergen i inlandet \u00e4r tillg\u00e4ngliga och Kotor \u00e4r \u00e4nnu inte fyllt av kryssningsfartygens folkmassor som under h\u00f6gsommaren. Juli och augusti \u00e4r det tr\u00e5ngt vid kusten. Bergsomr\u00e5det i inlandet \u00e4r d\u00e4remot som mest tillg\u00e4ngligt just d\u00e5.<\/p>\n

Mat och dryck i Montenegro<\/h2>\n

Det montenegrinska k\u00f6ket befinner sig i gr\u00e4nslandet mellan balkaniska och medelhavsinspirerade traditioner. Vid kusten kan du r\u00e4kna med grillad fisk, bl\u00e4ckfisk, prosciutto fr\u00e5n Njegu\u0161i (en r\u00f6kt skinka som lagras i bergsbyn med samma namn) och den kraftiga lokala osten. In\u00e5t landet i Podgorica domineras menyerna av grillat k\u00f6tt, \u0107evapi, pljeskavica och grytor som japrak. Pod Volat bakom klocktornet \u00e4r det k\u00f6ttst\u00e4lle i Podgorica som vi \u00e5terv\u00e4nde till g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller drycker producerar landet hyggligt r\u00f6tt vin av den inhemska druvsorten Vranac, och rakija (lokalt kallad loza) finns \u00f6verallt. Valutan \u00e4r euron trots att Montenegro inte ing\u00e5r i eurozonen eller EU, vilket f\u00f6renklar resor fr\u00e5n andra delar av Europa.<\/p>\n